Tre elever i varje klass har NPF, så som adhd eller autism.
Tiotusentals av de barnen kommer inte till skolan. Det handlar inte om dem utan om ett system som inte fungerar.
Varje år som går utan förändring innebär att en ny grupp barn slås ut. När skolan inte fungerar är det ofta barnet som ses som problemet. Resurserna saknas, anpassningarna uteblir, frånvaron ökar - i värsta fall ger skolan upp. Familjen får skulden och barnet ses som problemet.
Skulden hamnar hos barnet och familjen, trots att skolan och kommunen har ansvar för att undervisningen ska fungera.
Våra beslutsfattare har makten att förändra.
Valrörelsen har startat och just nu finns ett fönster där politiker måste lyssna. För att lyckas behöver vi vara många som visar att det inte går att strunta i rätten till utbildning för barn med NPF.
Läs mer
Rätt stöd i rätt tid: Inget barn ska få stöd först när det är för sent.
Skärp stödprocessen. Säkerställ obligatorisk fortbildning kring NPF för lärare och stödpersonal, säkerställ tillräckliga resurser för trygga relationer, se till att det finns systematiskt elevhälsoarbete som fungerar förebyggande ochkontinuerligt med uppföljning och utvärdering av insatser och stöd.
Kunskap och ansvar i hela skolsystemet: Det ska inte bero på vilken skola, vilken rektor eller vilken kommun ett barn har.
Etablera ett nationellt kompetenscentrum för NPF som samlar forskning och evidens och arbetar nära verksamheterna. Ge Skolverket i uppdrag att ta fram riktlinjer kring rektorers arbete med systematiskt kvalitetsarbete när det kommer till elevgruppen med NPF, särskilt utifrån bristande tillgänglighet och diskrimineringslagstiftningen. Tillsätt utredningen kring lagstadgad anmälningsplikt inom skolområdet – likt LEX-Sarah och LEX-Maria.
Nationell statistik och uppföljning: Utan statistik är barn med NPF osynliga, det som inte syns kan inte heller följas upp, prioriteras och finansieras utifrån behovet.
Nationell statistik kring studieresultat samt frånvaro, uppdrag till Skolmyndigheterna att analysera och föreslå åtgärder utifrån statistiskt resultat samt säkerställ skolinspektionens möjlighet att granska och ställa krav på kvaliteten på skolors kompensatoriska arbete.
Elever har rätt till anpassningar och särskilt stöd utifrån behov. Uteblivet stöd kan vara diskriminering. Barn har rätt att gå i skolan - för att det ska fungera krävs mer resurser till skolan och rätt förutsättningar. Vi får inte ge upp.
(Källa: Attention – Diskrimineringsersättning till elever som nekas stöd i skolan)
Riksförbundet Attention samlar kunskap och ungas egna erfarenheter av skolfrånvaro – vad som saknades, vad som behövdes och vad som hjälpte på vägen tillbaka. (Källa: Attention – Personliga berättelser, Vägen tillbaka)
När fler skriver upp sig kan vi visa att det här handlar om ett samhällsproblem – och sätta tryck för förändring.